Söndag 25 mars 2018

Idag är det första dagen med sommartid, och det ska jag inte gå in på mera än så, jag har ondgjort mig varje år över detta skruvande på klockan, men nu har ju EU fått tag idet och ska göra en utredning om hur det ska bli , så nu är det väl konserverat där för lång tid framöver.

Jag lämnar det därhän, inget jag kan påverka, däremot kan jag påverka mig själv,och mitt mående,och det gör jag genom att vara ute med kameran i naturen som vanligt.

Igår (lördag) så var jag lite trög i starten, men jag tog mig iallafall iväg en sväng ner till Trånshult.


Det är ju fortfarande en hel del snö kvar i våra trakter, så det gick inte köra bil så långt ner som man vanligtvis kan göra, så det blev lite mera promenad, vilket ju inte är någon nackdel precis.

Den här vägen ner till en liten plattform, säkert bekant för många som är intresserade av fågellivet här omkring. Från plattformen har man bra utsikt över Emån och dess unika fågelliv här runtomkring Ryningen.


Den här gången gick jag inte fram till plattformen, utan gick över fältet på snön, ja det var faktiskt skare som bar mig, nu är jag ju varken stor i orden eller på jorden, men det är en härlig känsla att kunna gå på förhållandevis djup snö utan att sjunka ner. Spåren på bilden har någon annan stackare varit med om att få till när hen gått över åkrarna.

Jag gick då alltså över fältet, och kom fram till vallen som gjordes ett antal år tillbaka mot Emån här, och där uppe på den satt jag mig på en trätrappa, som man byggt vid övergångar här.


Det är mycket vatten i ån nu, och det har varit ännu mera tidigare, vilket gjort att den svämmat över på åkrarna här nere, och där har vattnet frusit till is. Därute gick det tofsvipor, dom är inte knivskarpa på bilderna här, men ser ju deras vipor på huvudet iallafall. Att de här bilderna blev som dom blev är ett under, för jag hade väldigt svårt att se vad jag höll på med, beroende på att jag glömde mina solglasögon hemma, och solen lyste på mot den vita snön när jag gick där, så det var bara grönt framför ögonen tidvis. Efterhand kom det lite molnflak, som underlättade det lite för mig.




Plötsligt när jag satt och fokuserade på tofsviporna, så fick jag höra tranans välbekanta läte väldigt nära mig, och den blev nog lika överrumplad som jag tror jag..jag hann snurra runt med kameran, och några bilder blev det, men dom blev utanför gängse regler för fågelfotografering...och dessa regler är egentligen inget för mig, jag gillar ögonblicken...








Det blev några snabba bilder där, och man får väl vara glad att den häll tätt när den gled fram rakt över huvudet på mig.


Ute i åfåran gled det ett antal sångsvanar, och jag fyllde på mitt arkiv med sångsvanar rejält här, som bekant så gillar jag att fotografera dessa för mig vackra ståtliga fåglar.








Där blev det många svanbilder i ett svep, så då får vi ta några bilder på kanadagässen som damp ner där också..




Där kunde dom umgås med varandra både svanar och kanadagässen, inte alltid dom drar så jämnt har jag sett tidigare.



Ganska hög aktivitet på fåglarna,kanske lite oroliga av min närvaro på avstånd där, för dom flög iväg och landade om vartannat.



Här kommer den sista bilden för denna gång, några grågäss som passerade lite snabbt uppe i skyn.


Så blev min lördagsmorgon med en välbehövlig utevistelse och välbehövlig påfyllning av naturenergi.




Lördagen 24 februari.


Nu var det ett tag sedan jag gjorde något i denna blogg, men idag (söndag 25 februari) så sitter jag och tittar lite på mina bilder jag tog igår, då jag var ute några timmar på morgonen, och tänkte dela med mig lite av det här.
Bilden tagen vid Tränsjömåla, vägen mot Fagerhult från Fågelfors, där den gamla vägen går in mot Farshult.

 När jag tog bilden här ovan, så var det så dåligt med ljus, att jag föredrog att göra om den till svartvit, och jag kan väl mycket väl tänka mig att använda den fram mot jul i år, då den nog kommer att passa in .


Bilden tagen vid Gamlehult


 Jag körde vägen in mot Farshult först, och tanken var att få något bra tillfälle att fånga soluppgången, men den rätta känslan infann sig inte just då, det låg en liten molnskärm i öster,så jag gled planlöst vidare där, och vände nosen mot Fågelfors igen.
 Stannade till och tog bilden ovan när jag passerade Gamlehult, fortfarande ingen sol uppe.

Färden fortsatte genom Fågelfors, ut mot Högsby, till Nötebro, där svänngde jag mot Trånshult.

Vägen mot Blankan/Lillsjödal, för oss Fågelforsbor känt som "Svarte Grind"

Här har jag tagit många bilder under mina kamerautflykter, en speciell omtyckt plats för mig, eftersom jag gillar öppenheten i landskapet här, har fått många bilder till min vädersida Vädret i Fågelfors  

Kan ju bli lite tjatigt med samma motiv, men varje bild är ju unik, väder och naturens utseende förändras hela tiden, och på den här platsen har jag förevigat många dimmiga mornar vid soluppgången, månens uppgång vid fullmåne bl.a.

Bilfärden gick ner mot Blankan, som så många gånger, och som sagt, med risk att bli tjatig, för motiven har jag haft med förut, men andra förutsättningar varje gång. 

Här tog jag foto för exakt två veckor sedan, fotot la jag ut på min Facebooksida då, och jag lägger ut den här nedan som jämförelse. Istapparna blir längre och längre, och nästa vecka väntas ju riktigt kallt väder, så då byggs det på ännu mera is här.

Vattnet har en väldans fart här och det yr små stänk i luften där uppe där jag står, så jag får dom både på glasögon och kameralins, så det gick inte att bli så långvarig där, för då hade jag fått ta till isskrapa.


24 februari. 


Den här bilden är tagen 10 februari.




Här börjar solen att klättra över molnskärmen i öster.



Det drog en kall nordanvind när jag gick här,men vad gör väl det, bara man har tillräckligt med kläder så är det ju helt okej att vara ute i denna fina natur.


Väntar på sina hyresgäster.




Ett ganska rejält snötäcke att pulsa i har det blivit.






Nät men ingen spindel idag.



Jag bestämde mig för att fortsätta en bit till, så det blev Lillsjödal nästa för mig.





Stannar bilen på den plogade vändplanen nere vid stationen, och riktar min kamera mot f.d. Strömboms lilla hus där. 






En för mig speciell plats här nere vid stationen i Lillsjödal, som på sin storhetstid hade mycket aktivitet, och idag helt öde och tyst, förutom vinden som drar i trädtopparna runt omkring och virvlar ner lite snö på mig






 Så här mycket finns kvar av stationen i Lillsjödal idag..till vänster i bild syns två elskåp, och där var perrongen som tåget stannade vid, och där ska ju enligt sägnen Greta Garbo klivit av en gång i tiden.
Ytterligare till vänster om elskåpen stod stationshuset, som är rivet sedan många år tillbaka.







Jag gick upp vägen förbi där kolbryggan var en gång i tiden, passerade över järnvägen och fortsatte på en liten skogsväg, som leder ut mot Valåkra.








Det syns inte så mycket av den hr, men det är en rejäl stenmur upplagd här mellan skogsvägen och järnvägen, men den är översnöad ordentligt nu.





Här är jag tillbaka i min bil igen, ska börja hemfärden från en skön naturpromenad i delvis ganska djup snö. Här dyker ännu ett minne upp...här började jag min första övningskörning med bil, det var med en Volvo Amazon combi, gul var den, men vilken årsmodell har jag inte koll på.

 Söndagen ligger framför oss nu, vi får se vad den för med sig, den blir väl förmodligen vad man gör den till..ett oskrivet blad, utan linjer eller rutmönster,vilket passar mig ypperligt nu för tiden.

Vinter-/normaltidsmorgon

Som väntat så vaknade jag ännu tidigare idag, vi har ju vridit tillbaka klockvisarna en timme nu, och för mig som är morgonpigg betyder det idag att klockan var halv tre när jag vaknade.

Jag har beklagat mig förut över detta skruvande på klockan, som jag tycker inte är till någon nytta, ställer bara till det varje gång den ska antingen framåt eller bakåt. Sommartid eller normaltid, vilket det är har ingen betydelse för mig, men kör samma tid året runt, min personliga åsikt.

Det fick bli kaffe som vanligt på morgonen, och jag satt mig här och kollar tillbaka på bilder om jag tagit på vår "skolresa" kan man kanske kalla det, besök på Gullmarsgymnasiet i Lysekil, och det har blivit ett antal resor dit nu.

Bohuslän är ju väldigt säreget, och för mig som har mitt fotointresse passar det ju som hand i handske att komma hit lite då och då och följa naturen genom de olika årstiderna.

Vi åkte från Fågelfors tidig fredagsmorgon, tvärs över landet i olika vädertyper...mörkt länge på morgonen nu, och nästan meddetsamma så kom vi in i regn, och det vet ju alla hur roligt det är att köra i när det är mörkt. Som tur var varade det inte så länge, men då blev det dimma lite längre fram på vår färd, inte så mycket bättre.

Även dimman gav med sig vartefter,gryningen kom och ju längre mot nordväst vi kom, ju bättre blev vädret, och när vi passerade Uddevalla kunde vi se klar himmel ut mot vårt mål, och väl framme där så lyste solen med helljus.

Till skolan Campus Väst på föräldramöte och intressant information om vad de sysslar med under terminen.

Efter timmarna på skolan checkade vi in på ett litet jättefint hotell där, som jag varmt kan rekommendera, om man som Su och jag gillar lugn och ro, med vattnet strax utanför fönstret där man tittar ut och ser vilket landskap man är i, där huset är uppbyggt bland stenarna..Strandflickornas Havshotell heter det, och vi är mycket nöjda med vår vistelse där.


  Utsikten från vårt rum...kanske lite svårt att se här, men havet syns där bakom de stora stenarna som utgjorde ett mysigt skydd mot väder och vind på något vis.



Från hotellet till Stångehuvuds Naturreservat går det en liten gångväg ( finns för övrigt många små sådana här) så där drog vi iväg efter en stunds vila på eftermiddagen, tiden gick mot solnedgång, och min kamera och mitt natur-/fotointresse/beroende drog ordentligt nu...

Här kommer nu att bli mycket Bohuslän-klippor och vatten naturligtvis..





   Får använda en hel del zoom för att ta ifatt Supawadee som har ett annat tempo när vi är ute...hon ångar på, och jag i snigelfart för att upptäcka allt möjligt stoff för kamera...man är inte lätt att ha att göra med alltid.


     En fantastisk utsikt över havet och solnedgången där..




       Mot norr


     Och vänder man på sig så ser man kyrkan åt andra hållet...


    Jag vänder mig mot vattnet igen...kan inte sluta att bara njuta av sådant här.


      Mera sevärt...




    Avslutar fredagsbilderna här med denna bild, och går över till lördag morgon.

Under natten blåste det väldigt mycket, och jag föreställde mig att det skulle bli väldigt kyligt att vara ute i, så jag bulsade på mig mycket kläder, och drog återigen iväg mot Stångehuvud.

Till min förvåning när jag kom ut var det inte kallt, solen lyste på och det var ca 11 grader, men vinden var väldigt kraftig.





    Jag och kustbevakningen gav oss ut samtidigt på lördagsmorgonen..


    Passerar denna


    Här kommer nu ett axplock av bilder som jag tog under min promenad här...en upplevelse som är svårt att dela med sig av, måste egentligen upplevas på plats och tid, men jag delar med mig av en del bilder, och tänker tillbaka när jag gick här i blåsten som var så kraftig att det inte gick att stå upprätt i stundtals, den högg tag i mig flera gånger, och jag som inte är så tungviktig av mig, åkte lätt iväg med den...det här gillar jag, naturens krafter och jag mitt i skådespelet...







Det var mycket vattenbilder, men så är det när man är som jag brukar säga "vattenskadad" eller "vattenberoende"  men det ger mig otroligt mycket kraft att få uppleva detta, och samtidigt en tankeställare att man behöver stanna upp ibland och ta till sig av vad som egentligen betyder något, tror att många skulle behöva prova på denna gratismedicinen som finns att tillgå....om man är villig och öppen för det...